För er som har mailkonton på raddningshund.se så finns webmail på webmail.raddningshund.se.
Följande servrar:
imap.gmail.com, använd SSL, port 993
smtp.gmail.com, använd SSL, port 465, authentiering aktiverad med samma lösen som för kontot.
Kontonamn: ange hela mailkontot, t.ex. magnus.hultin@raddningshund.se
Om du vill använda mailen i mobilen och har teliaabonnemang så är det ett tips att använda dataabonemang standard till mobilen, 69 kr/mån för fri fart på de första 500 MB under månaden.
Windows mobile 6.1 tips
ange imap.gmail.com:993 respektive smtp.gmail.com:465 så hittar mailen rätt server.
Vi var sju hundförare (SBK), två mc-ordonnanser (FMCK) och elva från räddningstjänsterna i Malmö och Göteborg som hade förmånen att gå introduktionskursen för SWIFT-styrkan. Det hela kryddades lite av att det varit jordbävning på andra sidan jordklotet och att flera av de planerade föreläsarna befann sig på plats i Sumatra, Indonesien, istället för med oss i Malmö.
Syftet med kursen var att ge oss en bas att stå på inför att åka ut på uppdrag tillsammans. Veckan fokuserade på oss som individer i ett team som åker ut; säkerhet, egen hälsa, SWIFT USARs uppbyggnad och uppgift, media och informationshantering, kris och stresshantering, gruppdynamik, konflikthantering, mänskliga rättigheter, genusperspektiv samt ett riktigt guldägg – kulturell medvetenhet.
Sammanfattningsvis lade kursen grunden för att dels prioritera sin egen säkerhet och hälsa och dels skapa respekt för hur olika kulturer värderar frågor, ord, beteenden och att vi kommer för att hjälpa till, inte för att visa vart skåpet ska stå.
Det senare uttrycks bra i Sören Kirkegaards dikt ”Om att hjälpa”
Om att hjälpa
Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon här och börja just där.
Den som inte kan det lurar sig själv, när han tror att han kan hjälpa andra.
För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad han själv gör men först och främst förstå det han inte förstår.
Om jag inte kan det, så hjälper det inte att jag kan och vet mera.
Vill jag ändå visa hur mycket jag kan, så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre i stället för att hjälpa honom.
All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå allt detta med att hjälpa inte är en vilja att härska utan en vilja att tjäna.
Kan jag inte detta så kan jag inte heller hjälpa någon.
Sören Kirkegaard
Någonsin funderat på vad OCHA, CONGO, WHO, INSARAG, ... står för? Listan på http://www.un.dk/glossary/list.htm kan vara till god hjälp!
Vill du få ett mail då det sker en jordbävning ute i världen? På sslearthquake.usgs.gov kan du lägga in storleks och geografiska begränsningar och sedan kommer mailen...
Till människa:
Basala skyddet (på den enskildes bekostnad):
Mer info om vaccinationer på http://www.vaccination.nu och http://www.vaccinationsguiden.se.
International Search and Rescue Advisory Group bildades efter jordbävningen i Armenien 1987. Under insatsen noterades att teamen behövde standardiseras och koordineras för att det ska gå snabbt och enkelt att komma igång.
INSARAGs officiella sajt
Alla internationella insatser rapporteras via ReliefWeb. Där finns också länkar till Virtual OSOCC (On Site Operations Coordination Centre) och en simulator där du kan träna på att koordinera olika styrkor.
I virtual OSOCC lägger styrkor in vilken kapacitet som de har och om de kan komma vid en katastrof. Det svenska SWIFT-teamet lade t.ex. in information om teamet i samband med jordbävningen i Indonesien 30 sept 2009.
http://www.reliefweb.int/
En grundförutsättning för att kunna genomföra ett uppdrag är att vi tänker på vår personliga och teamets säkerhet. Du kan bli certifierad via UNOPS sida, dels basic och dels advanced. Certifieringen är ett krav om du ska åka ut på en längre mission, men är bara rekommenderad för oss i SWIFT.
Certifieringstest
Vad ska man tänka på om man skickar en nödsignal via radio, eller för den delen via en mobiltelefon med dålig mottagning?
Följande klarsynta råd kom nyss via maillistan sarcomm@yahoogroups.com:
National Preparedness Month is here. Are you prepared for a radio emergency?
It's a good time to remind ourselves that, in an emergency, how well we use an available radio will largely determine the outcome. NPM is a good time to ensure that family and friends know how to use a radio correctly in an emergency. Share this information with them.
Remember that you must broadcast repeatedly your distress message:
WHERE exactly you are: (State/Prov.; Road; Mile marker; Nearest town; Landmarks; etc.)
WHAT is wrong: (Collision; Illness; Fire; Injury, etc.)
WHO is calling: (Call sign; Name)
REACT or police monitors need to hear these details repeatedly so they can piece together your message if reception is poor. They must rely entirely on your radio skill since you may be unable to hear them ask for missing details. To get help, you must make it happen.
Once monitors know WHERE exactly, they can get help on the way. It is the most critical part of a distress message. WHAT helps them send the right help. WHO validates the call. Keep each broadcast identical so monitors can listen for a specific detail they need. Be sure the details you give are accurate.
Lives may depend on you. Be prepared.
-30-
REACT International, Inc.,
Ron McCracken,
Public Relations
905-476-5556Med andra ord, tänk på att först uppge position, sedan vad som har hänt och sist vem som sänder. Upprepa meddelandet så att larmcentralen kan plocka ihop olika delar från meddelandet från olika upprepningar om det är en dålig förbindelse.
Handen på hjärtat: Hur utvärderar vi idag hur vi löst uppgifterna på övningar? Känns följande igen: Fyra timmars övning med flera delsteg och fem minuters genomgång då alla vill hem?
Jag vill lite kort presentera ett alternativ från teamträning av akutvårdsteam (Traumateam): Upplevelsebaserad teamträning bygger på att teamet tillsammans löser en svår uppgift och sedan får instruktörshjälp med att steg för steg arbeta sig igenom händelsen och komma fram till vad teamet löste på ett bra sätt och vad man ska göra annorlunda nästa gång. Vid teamträning av sjukvårdsteam spelar vi in scenariet (omhändertagandet) på video, inklusive bra ljudupptagning, samt patientsimulatorns status (puls, blodtryck, medvetandegrad). Vid genomgången efteråt går teamet tillsammans igenom det inspelade materialet och har det som utgångspunkt för sin diskussion. Det har visat sig vara ett mycket kraftfullt sätt att lära sig mer om hur man fungerar i grupp och hur man med enkla hjälpmedel kan förbättra hur man kommer igång i gruppen.
Om vi skulle börja använda denna typ av pedagogik i räddningshundgrupperna tror jag vi har mycket att vinna. En observatör som filmar, kanske GPS-loggar på vart olika personer och hundar befinner sig, inspelning av eventuell radiokommunikation, är exempel på datapunkter som vi kan skapa till stöd för diskussionen i gruppen.
En viktig del i denna pedagogik är att det är gruppen som står för kunskapen i genomgången och att instruktörens roll inte är att vara facit utan att hjälpa gruppmedlemmarna till självupptäckt. Alla i gruppen är viktiga för att teamet ska fungera!
Fokus i debriefingen (genomgången) hamnar sannolikt på olika plan beroende på syftet med övningen och gruppens utvecklingsnivå:
- hundarnas förmågor
- individuella kunskaper
- gruppens kommunikation och ledarskap/medarbetarskap
Några viktiga egenskaper för att en grupp ska fungera, speciellt i stressade situationer, är:
- Ledarskap
- Kommunikation
- Överblick över situationen (situation monitoring)
- Hjälp från medarbetare (mutual support)
Detta är färdigheter som en del personer har lättare för och andra behöver träna lite till. Vi behöver skapa tillfällen då vi tränar det tillsammans i de team som vi ska jobba med i skarpt läge, dvs räddningshundgrupperna.
Om ni är intresserade kan ni läsa mer om teamträning och sjukvård på t.ex. TeamSTEPPS.
Bloggen har varit tyst en längre tid i väntan på att läget kring de internationella och nationella räddningshundar ska klarna. Dessutom har jag personligen haft en hel del att göra på jobbet. Några uppdateringar:
MSB, beställare av räddningshundar, vill egentligen endast ha internationella räddningshundekipage som bor i närheten av Arlanda. Målet är att ekipagen ska ha mindre än tre timmars inställelsetid till brytpunkt för utskeppning. Anledningen till detta är att planet med det kompletta teamet ska vara i luften inom sex timmar efter utlarmning. Då veterinärkontroller, packning av utrustning och lite strultid tar minst tre timmar kan alltså inte mer än tre timmar vikas till transport av ekipagen till Arlanda. Det finns ett förslag om att även Sturup ska kunna användas som plats för att ta ombord räddningshundekipage. I planeringen finns redan att planet med teamet ska stanna till på Sturup för att ta ombord personal.
Räddningshundutbildningen har fram till idag varit fokuserad på att ta fram ämnen som lämpar sig för internationell verksamhet. Kommande internationella räddningshundekipage rekryteras från närområdena till Arlanda och Sturup. Som läget ser ut idag kommer inga nya räddningshundkurser att startas på orter med mer än tre timmars bilresa från Arlanda och möjligtvis från Sturup.
Den nya samhällshunden och rekrytering av fjällräddnings och eftersöksekipage till Polis kommer rimligtvis inte att vara kopplat till utbildning av internationella räddningshundekipage. Ett alternativ för SBK skulle kunna vara att skapa en räddningshundutbildning som motsvarar de önskemål som finns på eftersöksekipage hos Polis, Sjöräddning och Fjällräddning.
Vi som redan har räddningshundekipage i det tunga teamet och bor utanför närområdet till Arlanda eller Sturup är kvar i styrkan tillsvidare. För närvarande råder brist på utbildade ekipage i det önskade närområdet. Med tiden kommer det att fyllas på med välutbildade duktiga ekipage och då minskar behovet av ekipagen i ytterområdena.
Tid är liv efter en jordbävning. En insats med en tung sök och räddningsstyrka får inte fördröjas av att anspänningsvägar och brytpunkter är oklara. MSB arbetar med att se över möjligheterna till alternativa färdsätt för transporten till brytpunkterna för oss som bor i ytterkanten på upptagningsområdena, men inget är klart för tillfället.
